|
1956 bestämde man sig inom de bolag som var anslutna till Record Industry Association of America för att använda en och samma kurva - den som tidigare använts av RCA-Victor. Praktiskt nog beslöt sig alla skivbolag för att följa den standarden som då kallades RIAA-kurva, RIAA-korrigering mm eftersom den hade bestämts inom RIAA.
Detta var givetvis mycket praktiskt eftersom man då relativt enkelt kunde göra förstärkare som klarade alla skivbolags skivor. Tidigare måste man lägga in olika filter för olika skivbolag - något som givetvis var väldigt opraktiskt och som fortfarande ställer till det för 78-varvsentusiaster!
De idag vanligaste pickuperna behöver korrigeras så att det totala resultatet blir en rak frekvensgång. Detta gör man genom att i hifi-anläggningen införa ett filter som är en spegelbild av det filter som används vid graveringen. Därmed är man tillbaka till den raka frekvensgången igen.
Dessutom måste signalen från de vanligaste pickuperna också förstärkas ca 40dB för att signalnivån skall komma upp i den standardnivå som man bestämt sig för skall gälla för normala linjeingångar. Man gör därför RIAA-korrigeringen samtidigt med förstärkningen i det så kallade grammofonsteget, RIAA-steget eller grammofon-förförstärkaren.
För en kristallpickup (som var vanlig på 50-talet) gäller delvis andra förutsättningar. Där krävs oftast inte samma korrigering av frekvensgången på grund av den pickuptypens upptagningskaraktäristik. Inte heller behöver signalen förstärkas då den i princip lämnar signal på linjenivå. Inte helt sällan behöver dock basen förstärkas något får att uppnå en någorlunda rak frekvensgång - pickupens frekvensgång är trots allt sällan exakt lika med RIAA-kurvan.
Du som är mycket intresserad av hur stora korrigeringar som görs vid olika frekvenser kan här se en tabell över RIAA-kurvan.
|
Följ oss på Facebook
