Förr var LP det enda som fanns. Man lärde sig på den tiden hantera de problem som uppstår då man spelar LP. Numera är det många som tror att en LP i princip är en stor svart CD. GLÖM DET!
Att spela vinyl är som att köra engelsk sportbil från 50-talet. Vill du slippa skruva och slippa justera och slippa brum, brus och svaj - sluta drömma om vinylavspelning. En LP är aldrig 100 % centrerad och aldrig 100 %. LP-avspelning är aldrig 100 % svajfri, aldrig 100% brumfri och alla pickuper har mer eller mindre problem med att spåra högt utstyrda partier.
Att spela LP är nästan en livsstil - du måste räkna med svaj, brum, brus och distorsion. Men precis som en färd i en engelsk sportbil kan vara helt suveränt kan även musik avspelad från LP låta mycket trevligt.
Vad det handlar om är att försöka minimera detta så mycket det går. På andra ställen kan du läsa om hur man justerar in tonarm och pickup för minimum distorsion på grund av bland annat vinkelfel och fel nåltryck. Denna artikel handlar om att minimera framför allt brum och återkoppling.
Vilka typer av oljud finns det?
De vanligaste problemen när det handlar om LP-avspelning (bortsett från felinställda tonarmar etc) är följande:
- Brus
- Brum
- Rumble (motorljud)
- Radiostörningar
- Återkoppling/rundgång
Brus låter ssssssss och är alltså diskantrikt. Mestadels uppstår detta i förstärkaren. Till brusavsnittet
Brum låter mmmmmmmm och är basrikt. uppstår oftast på grund av felkoppling av jordledare eller dålig skärmning av signalledare. Brum försvinner inte då du lyfter upp pickupen från skivan. Det blir högre då du vrider upp volymen och finns hela tiden oavsett om du spelar skivor eller inte. Till Brum
Rumble är helt enkelt motorljud eller lagerljud från centrumlagret som går upp i LPn och därmed påverkar pickupen. Det hörs som ett muller i bakgrunden då du spelar skivor men tystnar oftast direkt när du lyfter upp pickupen från skivan även om motorn är igång. Mer om rumble
Radiostörningar: "Någon läser tidningen" (prassel) i bakgrunden eller det brummar då du närmar dig tonarm eller kablar eller du kan helt enkelt lyssna på radioutsändningar i bakgrunden. Mer om radiostörningar
Återkoppling innebär att du (oftast) kan få basen att löpa amok vid hög volym. Det bara vrålar när du skruvar upp volymen. Uppstår på grund av att högtalaren sätter LPn i vibration. Pickupen plockar upp vibrationen och förstärker den och skickar ut den i högtalaren igen. Mer om återkoppling
Vad kan man förvänta sig?
Du kan som sagt aldrig få en LP lika tyst och svajfri som en CD. Men du kan komma en bra bit på väg. Normalt ska inte brum och brus vara besvärande högt vid normal lyssning.
När jag skriver normal lyssningsvolym så menar jag den volym du normalt spelar på, då du bor i hyreshus och inte vill störa grannarna. Vid hög volym, dvs i discoklass, så är det nästan omöjligt att få det helt tyst. Med en väl injusterad och välkonstruerad anläggning kan det bli nästan tyst om din LP är ren och oskadad.
Testa lägsta brus- och brumnivå i din förstärkare
Eftersom brus oftast uppstår i förstärkaren så kan du testa hur tyst du kan få det genom att helt enkelt kortsluta ingångarna på grammofonförstärkaren och vrida upp volymen. Det gör du enklast genom att använda kortslutna RCA-hanar som du sätter in i grammofoningångarna (eng. Phono). Har du separat grammofonförstärkare (RIAA-förstärkare) så är det alltså på den du kopplar in kortslutningspluggarna. Det brus och brum du har kvar då du vrider upp volymen är den lägsta brum- och brusnivå du kan uppnå med den förstärkarkombinationen.
Normalt ska det inte finnas något eller endast lite brum men det är vanligt att det kan brusa en hel del. Det är dock stora variationer i olika förstärkare. Vill du komma lägre i brum och brus måste du börja jobba även med förstärkaren. Hur du ska göra då är inte något som vi tar upp i denna artikel. Ofta är det fråga om att helt enkelt byta utrustning. Oftast ökar framför allt brummet då du ansluter en skivspelare. Med lite jobb kan du dock komma ner mot samma störnivå när skivspelaren är ansluten som med kortslutna ingångar.
Brus
Brus uppstår mestadels i förstärkaren. Om förstärkaren är hel så är det inte mycket du kan göra åt brus. Oftast är det endast apparatbyte som gäller. Brus kan även uppkomma på grund av radiostörningar som du kan läsa mer om längre ner.
När det gäller rörförstärkare kan det vara ett eller flera rör som börjar bli slitna. Ibland prasslar det till exempel bara i ena kanalen. Rörbyte kan alltså minska brus och andra störningar som inte består av konstruktionen i sig. Rörbyte kan du ofta göra själv.
Likaså kan det vara transistor- eller IC-fel. Normalt är det inte något du kan göra så mycket åt själv utan du måste lämna in apparaten för reparation.
Brum
Brum är det vanligaste problemet jag får frågor om. Det kan också vara bland det svåraste att få ordning på. Normalt är det dock mycket lätt om man bara följer några grundläggande regler som du hittar nedan. Gå alltså igenom dessa och kolla att allt är OK. Brum kan bland annat uppstå på grund av följande fel:
- Dåligt skärmade eller för långa kablar
- Felkopplade jordanslutningar
- Radiostörningar
- Överhörning av magnetfält från motor eller transformator in i pickupen. Brummet kan tex öka då du för pickupen närmare skivans centrum (=närmare tex motorn) med volymen uppdragen och motorn igång.
Grundläggande regler
Signalen: Pickupen ska anslutas med två ledare per kanal - en för plus och en för minus. Plusledaren ska vara ordentligt skärmad. Jord: Alla metalldelar i skivspelaren SKA jordas i grammofonförstärkaren. Helst med en egen ledare sk jordkabel.
Anslutning av signalen
Pickupen: Alla stereopickuper har 4 anslutningar. Två för vänster kanal (+ och -) och två för höger (+ och -). Om du har en pickup som bara fästs direkt in i tonarmen så har du inga problem med felkopplade kablar. Men oftast har du ett tonarmskal där pickupen är fästad med två skruvar. Då har du också kabelanslutningar som kan sitta fel. Då kan det uppstå brum.
Det finns en färgkod som de flesta pickup- och skivspelartillverkare följer. Du kan lätt memorera den. Det finns 4 olikfärgade kablar. De har ofta färgerna röd, grön, vit och svart eller blå. Att röd och grön hör ihop är ju lätt. Likaså att vit och svart hör ihop. Då gäller det att få klart för sig vilket färgpar som hör ihop med vilken kanal.
På pickupen finns ibland motsvarande färger. Då är det också lätt. givetvis ska röd på pickupen ha den röda kabeln osv. Lite knepigare blir det om de bara står R, L och G. R = Right = höger . Både röd och Right börjar på bokstaven R. Alltså Röd kabel = Höger eller bokstaven R.
Eftersom grön hör ihop med röd så blir alltså grön kabel = Höger jord eller RG eller ibland bara G under stiftet till höger
Att Vänster börjar på samma bokstav som VIT gör att vi kommer ihåg att vit = vänster eller L. Och då har vi bara svart eller blå kvar till vänster jord eller LG.
Röd = R = Höger Grön = RG = Höger jord Vit = Vänster = L Svart/blå = vänster jord = LG
Tonarmsskalet: Ett vanligt ställe där det lätt blir problem är i kontakten mellan ett löstagbart tonarmsskal och resten av tonarmen. Ofta finns det fjädrande stift i antingen tonarmen eller tonarmsskalet. Ibland fastnar dessa fjädrar och du får alltså inte kontakt mellan skal och tonarm. Ibland är det helt enkelt smutsigt eller oxiderat och då blir det dålig kontakt. Kolla alltså att allt är ok i överföringen mellan skal och tonarm.
De 4 ledarna går genom tonarmen, genom lådan och ut till din grammofonförstärkare (RIAA-del). Plusledarna ska vara ordenligt skärmade hela vägen (utom i tonarmsskalet). Oftast är tonarmen av metall och då utgör den skärmen (om den är rätt jordad). Om du har tonarm i trä eller annat oskärmande material så kan du få problem med brum.
Kopplingsplint: Nere i skivspelarens låda brukar det finnas en kopplingsplint eller ibland en kontakt där de tunna kablarna från tonarmen övergår till grövre kablar till grammofonförstärkaren. Kolla så att allt ser bra ut där så att det inte släppt någon lödning eller är något annat fel.
Skivspelarkabel: Kablarna mellan skivspelare och grammofonförstärkare ska vara skärmade annars kan du få problem - inte bara med brum utan även med andra typer av störningar. Man kan antingen låta både plus och minusledarna gå inuti skärmen som då oftast är ansluten till jord bara i skivspelarändan, eller också använder man bara en ledare som då är plusledare och så använder man skärmen för minussignalen till respektive kanal.
I det förra fallet har du altså en kabel som har två ledare inuti skärmen, i det andra fallet är det bara en ledare + skärm. Tvåledare kan vara att föredra medan enledare + skärm är billigare och därmed det vanligaste. Det spelar inte så stor roll vilket du har men om skärmningen är dålig så får du brum. Ibland kan det alltså hjälpa att byta till bättre skärmade kablar mellan skivspelaren och grammofonförstärkaren för att få bort brum.
Du ska se till att du har en skärmad kabel för vänster kanal och en annan för höger. Det förekommer ibland att man använder en enda kabel där vänster och höger plusledare ligger tvinnade om varandra och sedan en gemensam skärm för jord för båda kanalerna. Det gäller oftast gamla billiga konstruktioner. Detta bör undvikas för att slippa överhörning mellan kanalerna.
Max längd för skivspelarkablar är runt en meter. Försök inte med kablar på 2-3 meter eller skarvade kablar. Det är att be om problem...
Kontakter: Oftast avslutas kablarna med en RCA-kontakt per kanal. Mittpinnen i kontakten ska gå till plus-ledaren på respektive kabel och yttre hylsan ska vara ansluten till jord. Om det är en kabel med en ledare och skärm så ska alltså skärmen gå till ytterhylsan och mittledaren till mittpinnen i kontakten. Om det är en kabel med två ledare så ska skärmen anslutas till jordpunkten i skivspelaren och inte anslutas alls i RCA kontakten. Isolera med en bit krympslang om så behövs.
Tvärt emot vad många tror så är lödning inte ett 100% permanent sätt att fästa saker. Lödtenn "lever" och kan med åren flyta ut eller bli till kristaller och helt enkelt släppa. Ett ganska vanligt fel på gamla skivspelare är att det är glapp i RCA-kontakterna. Ibland är kontakterna dessutom av så dålig kvalitet att det kan vara idé att helt enkelt byta ut dem eller kanske till och med att byta hela kabeln.
Jordning av skivspelaren
Här är ett mycket vanligt problemområde. Det finns även här en enkel grundregel och om man följer den så slipper man många problem med brum. Alla metalldelar i skivspelaren ska jordas en gång till en jordpunkt i skivspelaren. Det är alltså fel att dra jordkablar kors och tvärs och jorda varje metallbit på många olika ställen..Det kan till och med bli värre.
Till denna jordpunkt ska du även ansluta eventuella skärmar från kablar.
Denna gemensamma jordpunkt ska sedan anslutas till grammofonförstärkarens jordpunkt eller, om sådan saknas, till grammofonförstärkarens plåtlåda. Försök inte att jorda i t ex skyddsjord på nätet eller i någon annan förstärkare eller i xxx eller yyy. Det finns bara en enda punkt dit jorden på skivspelaren ska anslutas och det är till den första förstärkande del som skivspelarkablarna går till - dvs oftast till gammofonförstärkarens jord. Allt annat kan ge upphov till ganska rejält brum.
Om du har en MC-pickup (och är du osäker på om du har det eller inte så har du inte det - det är ganska ovanligt och de som har MC-pickup vet om det.) så ska du alltså jorda i MC-förstärkaren eller transformatorn. Men normalt ska du fästa jordkabeln i jordpunkten på grammofonförstärkaren (även ibland kallad RIAA).
Helst bör jordpunkten i skivspelaren anslutas till förstärkaren med en separat ledare, sk jordkabel. Skivspelarkablage har alltså ofta två grova skärmade kablar för signalen och en lite tunnare för jordanslutningen. Denna extra jordkabel går ofta antingen parallellt med signalledarna eller är ibland lindad runt signalkabeln. Man ska helst se till att jordkabeln löper nära signalkablarna, dvs det kan vara smart att linda jordkabeln runt de två signalledarna.
Ibland ansluter man dock skivspelarjorden till ena kanalens jordpunkt tex vid kopplingsplinten i skivspelaren. Därmed blir chassijord detsamma som minus på vänster eller höger kanal och separat jordkabel saknas. Det är inte alltid riktigt lika bra men kan fungera.
Kolla att skivspelaren är riktigt jordad. Börja alltså med att kolla att tonarmen är ansluten till jord. Ofta är anslutningen osynligt gjord inuti armen och man ser bara en 5:e ledare komma ut från tonarmen. I de fall det inte är en kopplingsplint i botten på tonarmen utan en kontakt så kan det vara omöjligt att veta om det är rätt gjort, men man kan nästan alltid anta att det är ok. Alla seriösa tillverkare jordar tonarmen. Vill du vara säker så mäter du upp det. Vet du inte hur du ska mäta så strunta i det.
Kolla nu att alla andra metalldelar i skivspelaren är anslutna till den gemensamma jordpunkt som nästan alltid finns i alla skivspelare. Om någon lossnat så fäst den igen.
Därefter ska alltså jordpunkten förbindas med grammofonförstärkarens jordpunkt. Ser den befintliga jordledaren dålig ut så byt ut den.
Jordledaren bör avslutas med en bra liten gaffel så att du lätt kan få bra kontakt med förstärkarens jordpunkt. Förstärkarens jordpunkt består oftast av en liten polskruv eller skruv med räfflad mutter som är avsedd för en liten gaffel. Den sitter oftast i anslutning till grammofoningången.
Skyddsjord: Om nätets skyddjord är ansluten till skivspelarens jord kan du få problem. Du kan då ha jordanslutning i mer än en punkt - dvs det kan bildas en brumslinga mellan förstärkaren via skyddsjord upp till skivspelaren och sedan via jordledaren runt tillbaka till förstärkaren.
I dessa fall kan det hjälpa att inte ansluta skivspelarens jordledare till förstärkaren. Oftast är det dock bättre att ha en skivspelare som inte är skyddsjordad. De flesta skivspelare levereras med kabel utan skyddsjord (och är godkända i sådant utförande).
Du ska aldrig på eget bevåg byta kabel till skivspelaren från ojordad kabel till kabel med skyddsjord. Det enda du troligen kommer lyckas med är att försämra ljudet och att öka brummet i din anläggning. Kom ihåg - det ska bara jordas EN gång aldrig fler. Detta är ett typiskt fall av att "mer är sämre".
Sammanfattning av brumavsnittet
Om du följer dessa regler så är du av med 90 % av alla brumproblem:
- Se till att pickupen är rätt ansluten
- Se till att skivspelarkablarna är oskadade och ordentligt skärmade
- Skivspelarkabel med två ledare + skärm
Anslut skärmarna till jordpunkten i spelaren men anslut inte i RCA-kontakten
- Skivspelarkabel med en ledare + skärm - tex coaxkabel - se till att skärmarna även är anslutna i skivspelarens jordpunkt.
- Se till att alla metalldelar är anslutna till en enda separat jordpunkt i skivspelaren.
- Se till att jordledaren är ordentligt ansluten till grammofonförstärkarens jordpunkt
- Anslut aldrig jordledaren till t ex skyddsjord. Det kommer troligen förvärra brummet.
Tänk ungefär så här: Plusledarna från pickupen ska hela vägen gå genom ett "rör" som ordentligt skärmar från störningar. Alla metalldelar i "skärmröret" ska vara jordade i grammofonförstärkaren, oftast via den gemensamma jordpunkten i skivspelaren. Minus från pickupen kan antingen gå med via en egen ledare inuti "röret" eller också kan den helt enkelt gå i skärmen ("röret") på resp kanal.
Skärmar som inte har någon annan uppgift än att skärma - tex skäm till kabel med 2 ledare + skärm - ska bara anlutas i ena ändan dvs i den gemensamma jordpunkten i skivpelaren.
Eller uttryckt på ett annat sätt: Pickupsignalerna ska gå helt separat i egna skärmade kablar. All jord inkl skärmar ska anslutas i en enda gemensam jordpunkt som sedan ansluts till grammofonförstärkaren genom separat jordkabel eller via jordkabeln på ena kanalens signalkablage.
Förstår du (och följer) den enkla tankegången så blir du av med nästan alla problem med brum.
Rumble, motorljud och andra störningar
Motorljud
En skivspelare drivs av en motor precis som en bil. Precis som i en bil kan motorljudet höras mer eller mindre beroende på motorupphängning och motorstyrka.
På en skivspelare upplever man motorljudet som ett muller (eng rumble) då man spelar skivor. Mullret försvinner då man lyfter upp pickupen från skivan. Givetvis hörs det mer om man spelar högt.
Det finns olika sätt att föra över motorns rotation till skivtallriken. Vanligast är mellanhjul (50-60-tal) eller remdrift (från 70-talet) men det finns även direktdrivna skivspelare där själva skivtallriken är en del av motorn.
Under alla år har mer eller mindre fantasifulla lösningar tagits fram för att samtidigt få en jämn gång och ett lågt motorljud ut i högtalarna. Som vanligt så är det motverkande problem - en jämn gång så man slipper svaj kräver tung skivtallrik vilket ger behov av en stark motor som därmed ger större vibrationer än en liten motor.
Drivning med mellanhjul är effektivt och dessa spelare har ofta en tung tallrik och en kraftig motor. De ger alltså en jämn gång. Ett exempel är Lenco L75 som numera nästan är lite kult i Japan för sin kraftfulla ljudåtergivning. Nackdelen är att mellanhjul för över mer vibrationer än en rem. Det kan vara idé att byta ut slitbanan på ett mellanhjul som hårdnat. På så vis kan man få ner överföringen av vibrationer till skivtallriken.
Remdrivna skivspelare har oftast lätt tallrik och liten motor. Fördelen är att motorljudet blir lågt men på grund av den lilla svängande massan så blir oftast inte ljudet lika stabilt som på en spelare med tung tallrik. Ett starkt utstyrt parti på en LP kan faktiskt få tallriken att sacka varvid remmen tänjs ut och sedan drar remmen upp farten igen och ibland går det då för fort så att det tar ett tag innan man får en konstant hastighet igen. En remdriven skivspelare är alltså oftast tystare men inte alltid lika svajfri. Man upplever dock inte alltid svajet som svaj utan mera som en något orolig ljudbild.
De flesta motorer är mjukt upphängda på något sätt. Om denna motorupphängning hårdnar så överförs mer vibrationer. Man kan behöva byta dåliga motorupphängningar.
Andra störningar
En annan störkälla är centrumaxeln och centrumlagret till tallriken. Ofta består lagringen av ett glidlager runt övre delen av tallrikens mittaxel och en kula i botten av lagret. På denna kula vilar hela tallrikens tyngd. Givetvis är det mycket viktigt att båda dessa delar av lagret är absolut tysta.
Den allra minsta störning i tallrikslagret ger upphov till vibrationer som pickupen plockar upp och som hörs som ett malande ljud i högtalarna. Centrumlaget är därför en av de allra känsligaste delarna av skivspelaren och det är ofta där som skillnaden ligger mellan en bra, tyst (och oftast dyr) skivspelare och en enklare billigare som också mullrar mer.
En test du kan göra är att frikoppla tallriken från drivningen (ta bort remmen t ex) och snurra på den med handen. När du fått upp den i lite fart, ungefär som när du spelar skivor, och sedan låter spelaren vara orörd så ska du inte kunna höra ett enda litet knäpp eller malande eller annat ljud från spelaren ens när du håller örat alldeles intill. Tallriken ska också fortsätta rotera länge, gärna flera minuter. De allra bästa konstruktionerna kan rotera timvis.
Hör du malande ljud så är du troligen illa ute. Både det undre och det övre lagret måste vara helt glappfritt och de ska vara väl smorda. Använd en ganska tjock olja avsedd för långsamgående lager. Använd inte motorolja till bilen - hellre då en bra symaskinsolja. Det finns också speciell spindelolja för ändamålet.
Om du ändå hör ett malande ljud eller tallriken inte snurrar fritt även efter att den fått några droppar olja så måste du byta lagret för att slippa muller i högtalarna. Eventuellt kan det vara så illa att det är dags för byte av skivspelare...
Radiostörningar
Radiostörningar kan upplevas dels som radio i högtalarna, oftast kortvågssändningar på annat språk än svenska, eller som brum eller som pulserande brus eller som nästan vilken annan ljudstörning som helst. Problemet uppstår på grund av att din grammofonförstärkare är så bredbandig att den förstärker även radiofrekvenser - den blir helt enkelt en radiomottagare med pickup och skivspelarkablar som antenn.
Förr visste man detta och konstruerade helt enkelt grammofonförstärkare så att de spärrade radiofrekvenser på pickupingången. Idag är mången kunskap från LP-tiden försvunnen och ofta har man problem med moderna nykonstruerade RIAA-delar som är alldeles för bredbandiga. Konstruktörerna vill ha så stort frekvensomfång som möjligt för att undvika distorsion i det hörbara området och man får därmed andra problem i stället.
Ett typiskt problem man får med denna typ av förstärkare är att det knäpper i högtalarna då t ex kylskåpet eller en lampa slås på. Man kan tro att det är nätknäppar som kommer via nätkabeln, men det är oftast fråga om radiosignaler som skapas av gnistbildningen i strömbrytaren och som sedan fångas upp av pickup eller dåligt skärmade skivspelarkablar och störningarna kommer in i grammofonförstärkaren via phonoingångarna.
Därför hjälper det inte heller med olika varianter av nätfilter för att få bort denna typ av störningar. Förr kunde man sända över Atlanten med gnistsändare så det kan bildas ganska starka radiosignaler.
En annan typ av störning man kan uppleva är att det blir olika ljud i anläggningen när man närmar sig med handen. Det börjar brusa eller brumma oförklarligt trots att man har ordentligt skärmade kablar och en riktigt gjord jordning av skivspelaren. Det riktiga sättet att lösa problemet är givetvis att köpa apparater som inte har denna typ av problem. Det gäller alltså RIAA-delar eller grammofonförstärkardelar. Men om man nu sitter där med en sådan apparat...?
Ett klassiskt sätt att minska frekvensomfånget är att helt enkelt sätta en liten resistans i serie med signalen. Ca 1000 Ohm kan vara lagom. Det kan dock tyvärr vara så att resten av konstruktionen inte klarar av detta drastiska steg. Om du vill försöka så sätt motståndet inuti apparaten så nära första transistorn, IC:n eller röret du kan. Vet du inte hur du ska göra så byt i stället apparat (vi gör inte sådana modifieringar så det är inte lönt att maila). Har du tur kan du också få bot genom att byta skivspelarkablar eller pickup. Det handlar om att förändra den svängningskrets som bildas av pickup, kablar och förstärkare.
Återkoppling, rundgång, feedback
Om du tittar på ett spår på en LP så inser du att vibrationerna som pickupen ska spela av är väldigt små. Betydligt mindre än en millimeter. Och pickupen bryr sig inte om varför nålen vibrerar - en vibration blir ljud ut i högtalaren oavsett varifrån den kommer.
Förstärkningen från en skivspelarpickup till högtalaren är kanske ca 1000 gånger eller mer. Har du en MC-pickup pratar vi kanske om 10 000 gånger.
Problemet med rundgång uppstår då högtalaren sätter luften i vibration och därmed också får det mesta i sin omgivning att vibrera. Spela lite musik och lägg utsidan av fingrarna lätt mot högtalarlådan, förstärkarlådan, skivspelarlådan och annat i rummet och du känner direkt att de vibrerar när du spelar musik. Om du då vet att pickupen reagerar på vibrationer på betydligt mindre än en millimeter så inser du att ingen pickup går opåverkad av det ljud du spelar ut genom högtalaren.
Oftast hör du inte problemet men i princip ska skivspelaren helst stå i ett annat rum än högtalarna. Detta är dock inte alltid genomförbart. Resultatet skulle dock bli ett betydligt renare och mera dynamiskt ljud. Även om du inte upplever problemen så är ljudet betydligt sämre än det skulle kunna vara om pickupen slapp vibrationerna från dina högtalare.
Kolla känsligheten så här (OBS! Gör denna test med försiktighet): Lägg pickupen på en LP som inte roterar. Dra upp volymen försiktigt samtidigt som du lätt slår med en finger på LP:n, t ex på etiketten. Du kommer höra dunsande ljud i högtalaren. Håll koll på elementen så du inte skadar dina högtalare. Det räcker med mycket lätta fingrar.
Du kommer troligen så småningom höra att dunsarna från dina fingrar blir längre och längre. I stället för att vara korta och distinkta så blir de långa och utdragna. När volmen kommer tillräckligt högt så slutar det inte utan det blir i stället en ton, oftast i basen, som bara ökar och ökar och aldrig upphör - sk rundgång. Detta är inte bra för din anläggning, framför allt inte för dina högtalare så du ska skruva ner direkt.
Detta fenomen uppstår alltså även under normal spelning men du hör det inte förrän du får rejäl rundgång. Det är inte ovanligt att man kan få pickupen att helt enkelt hoppa ur spåret i sådana lägen - LP:n vibrerar helt enkelt så mycket att pickupen hoppar ut från skivan.
Vibrationerna kommer från högtalaren till pickupen på olika sätt: Dels genom luften och dels genom golv och hylla.
Luftburna vibrationer
Man bör se till att skivspelaren inte står precis framför högtalaren. Olika kombinationer av tonarmar och pickuper är olika känsliga - ett byte av pickup kommer ändra på problemet åt ena eller andra hållet.
Olika skivspelarmattor hanterar problemet olika. Det finns två skolor - den ena vill ha mjuk matta så att vibrationer dämpas i mattan. Nackdelen är att alla mattor har olika dämpförmåga i olika frekvensregister. Och de kan bara ta hand om problemet när det redan uppstått. Alla sådana mattor påverkar därför ljudet olika. Eventuellt kan du finna en matta som funkar i just din anläggning.
Den andra falangen gillar hård yta för LP:n. Se till exempel Nagaokas glastallrik (tillbehör) som just är ett exempel på en sådan lösning. Meningen är att hålla LP:n i ett så fast "grepp" att vibrationer inte kan uppstå. Resultatet är då en fastare och mera dynamisk återgivning där rundgången blir svårare att få fram vilket ju är positivt.
Båda systemen har sina fördelar och förespråkare och det är bara att testa och se vad just du och din anläggning vill ha.
En intrikat komplikation är också att pickupen själv sätter LP:n i vibration då den spelar av spåret. Även detta gör givetvis att olika mattor på skivtallriken ger olika ljudande resultat.
Stomburna vibrationer
Vissa vibrationer kommer via golv och bord/hylla. Dessa kan minskas genom att ställa högtalaren på mjuka fötter eller genom att förbättra fjädringen på skivspelarchassit.
Du kan också uppleva denna typ av problem genom att du hör dunkande ljud i högtalarna när du går på golvet. Ibland har du sådana problem att det är svårt att röra sig i rummet då du spelar utan att pickupen hoppar. En drastisk väg att lösa problemet är att montera en hylla på väggen. I vissa fall är dock bjälklag och väggar så veka att detta inte hjälper helt.
De flesta skivspelare har någon form av avfjädrat chassi. Vissa spelare är därför mycket okänsliga för stomburna vibrationer. En bra avfjädrad bänk, t ex SSC Classic, kan göra underverk för ljudet. Det finns också olika mjuka apparatfötter man kan testa. Är det fråga om stora vibrationer - typ fotsteg som gör att man knappt kan gå i rummet - så är Solid Tech Disc of Silence mycket bra. SSC AS-puck funkar super om man klarar sig med lättare artilleri.
Återkoppling är ett stort problem och en stor källa till möjliga ljudförbättringar. Det lömska är att du inte alltid märker att du har problemen eftersom det inte alltid ger dig tillkänna på värsta sätt utan bara som lite grumligt och oklart ljud. Du märker alltså inte att du haft problem förrän de är borta.
|