Vad är antiskating och hur fungerar det?

Antiskating är förstås motsatsen till skating. Så för att förstå det hela måste vi titta på skatingkraften. Å andra sidan kanske du bara vill veta hur man justerar antiskatingen på skivspelaren och du bryr dej inte om varför etc. Så därför börjar vi där.

• Olika konstruktioner av antiskating eller skatingkompensering
• Inställning av antiskating
• Måste man använda antiskating?
• Vad är antiskating - hur uppstår det?

Olika konstruktioner av antiskating eller skatingkompensering

Kompensering med hängande vikt

Detta är en mycket vanlig typ av antiskating. Konstruktionen består av en vikt som hänger i en tunn mycket mjuk tråd. Denna är fäst vid en extra arm på tonarmen. Denna lilla arm pekar oftast bakåt mot motvikten och är ofta graderad med små skalstreck på samma sätt som nåltrycksinställningen på armen.

På bilden av en Lenco L-75 här intill så ser du den lilla armen på översidan av tonarmen. Den utgår från mitten av tonarmsfästet. Linan passerar sedan över en extra fast arm så att vikten kan hänga fritt oavsett tonarmens läge.

Viktens tyngd drar tonarmen utåt - mer ju längre ut på antiskating-armen man placerar linan. Hävarmen blir ju då längre = ökad kraft. Konstruktionen finns också med framåtriktad arm etc. Linan går då åt höger för att tonarmen skall dras utåt. Linan skall normalt placeras i samma hack som den lilla motvikten för nåltrycksjustering, dvs hack nr 3 på nåltrycksinställningen motsvaras av hack nr 3 på antiskatinginställningen.

Ju högre nåltryck man använder ju mera kompensation behövs.

Kompensering med fjäder

I den andra mycket vanliga konstruktionen använder man en spiral- eller urfjäder för att skapa antiskatingkraften. Då finns ofta en ratt med skala som är graderad på samma sätt som nåltrycksjusteringen. Även här skall man oftast ha samma värde på antiskatinginställningen som på nåltrycket. Nåltryck 2 g = antiskatinginställning 2.

Konstruktion med magnet

Inställning av antiskating

1. Synnerligen enkel metod: Bry dig inte om antiskatingen - ställ skalan på noll eller ta bort motvikten.


2. Enkel metod: Ställ antiskatingen på samma värde som nåltrycket. Finns det numrerad skala och nåltrycket är 2 g så ställ antiskatingen på 2 osv. Har du motviktsjustering så använd samma lilla märke som på nåltrycket - dvs nåltrycksvikten på märke 3 ger antiskatingvikten i läge 3. Kan du inte lista ut hur det hela är konstruerat och tänkt och du saknar instruktionsbok så gå över till nästa metod.


3. Metod med vanlig LP-skiva:
   A.Tag fram en LP som har gott om blank yta invid etiketten och i ingångsspåren. Lägg skivan på skivtallriken och starta skivspelaren som om du skulle spela LP:n. Lägg ner pickupnålen på en blank yta mellan ingångsspåren. Nålen skall då sakta glida ner i spåret in mot skivans centrum - inte ut från skivan.Sedan gör man detsamma på utgångsspåret vid etiketten - lägg pickupen på ett blankt parti och se hur den rör sig. Den ska antingen stå helt stilla och invänta spåret som roterar eller också glida sakta utåt. Om det nu inte alls fungerar så - det vanliga är att pickupen i båda fallen raskt drar sig inåt - så får du justera antiskatingen.

   Går pickupen snabbt inåt när du lägger den vid ingångsspåret på LP:n så behövs mera antiskating.

   Går pickupen ut från skivan då du lägger den i ingångsspåret så har du för mycket.

   Det ideala är givetvis att den står helt still på alla blanka partier på LP:n - då finns det inte någon sidkraft någonstans. Detta kan man dock aldrig uppnå. Man får vara glad om pickupen går inåt lite sakta vid skivans ytterkant och lika sakta utåt vid blanka partier vid etiketten. Då är den teoretisk rätt någonstans på mitten av skiva och bara lite fel längst ut och längst in.

   B. Du kan också ställa in antiskatingen genom att titta på nålen rakt framifrån då du sänker ner pickupen i spåret. Det bästa är då att göra detta mitt på en skivsida så att du i bästa fall får 0-fel mitt på sidan och därmed endast små fel på var sida om mitten.

   Om nålen då drar sig inåt och tar med sig pickupen - kanske är till och med nålröret snett inåt i förhållande till lodlinjen av pickupen - så har du för lite antiskating. Om nålen däremot drar sig utåt så har du kompenserat för mycket.

   Idealet är att nålen går rakt ner i spåret utan att röra sig åt något håll och att nålröret är helt parallellt med pickupens sidor.

4. Metod med testskiva med blankt band:
   

   På speciella testskivor brukar finnas breda blanka band mitt på ena skivsidan. Man skall då lägga pickupen på ett sådant band, medan skivan roterar i vanlig hastighet, och pickupen skall då inte röra sig varken utåt eller inåt.

   Man justerar antiskatingkraften tills man uppnår att pickupen står helt stilla.

5. Metod med speciell test-LP med spår för justering under lyssning:
   

   Det finns också testskivor där man använder hörseln som mätinstrument. Man spelar helt enkelt skivan och lyssnar på de speciella spår som finns för antiskatinginjustering. Det finns beskrivet i instruktionerna till skivan hur man skall göra.

   Denna metod har fördelen att den tar hänsyn till att kraften påverkas av om skivspåret är modulerat eller inte. Det går alltså inte att ställa in antiskatingen helt korrekt på en blank yta utan man måste egentligen använda sig av en graverat skivspår.

Måste man använda antiskating?

Eftersom det inte går att ställa in antiskatingen så att det blir helt rätt på hela skivsidan så finns det de som menar att man helt kan strunta i antiskatingen. Är däremot antiskatingen helt felinställd så kan resultatet bli ännu värre än om man inte gör något alls. Å andra sidan så ger en enkel injustering enligt någon av metoderna ovan den fördelen att det i alla fall blir mindre fel än om man inte kompenserar alls. Och det måste vara bättre än ett stort fel.

Så normalt sett så brukar man nog mena att det är bättre att använda antiskating än att inte använda det. Försök dock att justera in den någorlunda rätt. Använd i första hand metod 2 ovan och kolla lite med metod 3 (eller 4) att du hamnat någorlunda rätt.

Vad är antiskating och hur uppstår det?

När nålen spelar av ett skivspår kommer en viss friktionskraft att påverka nålen och därmed armen. Kraftens riktning blir vinkelrät mot den radie som går genom nålspetsen och skivans centrum. Kraftens riktning sammanfaller alltså med tangenten till skivspåret där nålen befinner sig (markerat med F i bilden).

Som du ser så kommer kraften F inte att gå genom tonarmens lagringspunkt utan en bit utanför. Avståndet mellan kraften och tonarmens lagringspunkt blir en hävstång - markerad H i bilden. Kraften F är också inritad intill H i figuren och man ser tydligt att F kommer dra i H så att tonarmen kommer sträva inåt - den kraften ser du i pilen märkt S. Friktionen mellan nålen och skivan ger alltså en kraft som vill dra pickupen mot skivans centrum men lyckligtvis så är kraften inte så stor att den får pickupen att hoppa ur spåret.

Däremot är det klart att nålen kommer att befinna sig en liten bit ur läge i förhållande till hur den är då den är i vila. Detta innebär att du i värsta fall kan få kanalobalans mellan vänster och höger kanal. Dessutom blir anliggningskraften olika stor på de olika sidorna i spåret vilket kan ge dels distorsion på grund av dålig spårning och dels ökat skivslitage och nålslitage på den sida där trycket är som högst. Denna kraft kallas skatingkraft.

För att kompensera den försöker man alltså införa en motkraft - en ANTI-skating-kraft. Den är märkt A i bilden. På så sätt försöker man uppnå att nål- och skivslitage blir mindre samt att spårningen blir bättre och därmed att distorsionen blir lägre.

Skatingkraften påverkas bland annat av följande:

• Nåltryck - ju högre nåltryck desto större friktion.
• Skivans utstyrning - Ju kraftigare utstyrning ju större friktionskraft.
• Skivans friktionskoefficient - Om man spelar av skivan med vätska på skivytan - våt avspelning - så minskar friktionskraften med ca 20%
• Nålens form - rund nål ger högre friktion än en elliptisk.