Om det finns en skiva som både passar perfekt in i CTI Records typiska sound och samtidigt lyckas stå ut helt på egen hand, så är det Stanley Turrentines Sugar. Turrentine, som redan på 50-talet var en tungviktare inom souljazz, har här samlat några av de allra bästa musikerna på scenen: George Benson på gitarr, Lonnie Liston Smith på elpiano, Freddie Hubbard på trumpet, Ron Carter på bas, Butch Cornell på orgel och Billy Kaye på trummor.
Titelspåret är en soulblues i sitt esse – svängigt, avslappnat och med ett gung som bara blir starkare ju längre låten pågår. Rytmsektionen håller det stabilt och luftigt medan Hubbard, Turrentine och Benson successivt bygger upp spänningen. Hubbards solo är briljant och när Benson kliver in lyfter musiken ytterligare, med sina varma och eleganta arpeggion.
I Butch Cornells Sunshine Alley ligger groovet tätare, med orgeln och trummorna som driver på. Turrentine och Hubbard delar melodin och ger låten en lätthet och energi som gör det svårt att sitta still.
Men det är i sista spåret som det verkligen händer något speciellt. Här når musiken ett djup och en intensitet som påminner om Coltranes Impressions. Turrentines sax låter både sårbar och självsäker, medan Ron Carters bas mjukt binder ihop det hela och öppnar upp för ett vackert samspel mellan Benson och Smith.
Det är svårt att tro att det är samma Turrentine som under Blue Note-åren – och samtidigt helt självklart. Om du är nyfiken på vad han gjorde efter Blue Note-tiden, är Sugar ett måste. Ett album som levererar på alla plan och som fortfarande låter lika fräscht och levande.
Freddie Hubbard – trumpet
Stanley Turrentine – tenorsaxofon
Lonnie Liston Smith – elpiano
Butch Cornell – orgel
George Benson – gitarr
Ron Carter – bas
Billy Kaye – trummor
Richard "Pablo" Landrum – congas
Texten ovan är översatt, klicka här för att visa originaltexten.
NACHPRESSUNG EINGETROFFEN.
Wenn es je eine Platte gegeben hat, die sich perfekt in den Labelsound von CTI Records einfügte und sich dann dennoch komplett dieser Kategoriesierung entzog, dann war es "Sugar" von Stanley Turrentine. Turrentine, ein Veteran des Souljazz seit den 50er Jahren, wird von der Creme de la Creme der Grooveszene begleitet, unter anderem von dem Gitarristen George Benson, Lonnie Liston Smith am E-Piano, dem Trompeter Freddie Hubbard, dem Bassisten Ron Carter, dem Organisten Butch Cornell und Billy Kaye am Schlagzeug. Das Titelstück ist ein Meisterwerk des Soulblues mit einem schwingenden Offbeat, die Rhythmusgruppe bleibt mit Vierteln und Achteln schön im Fluss, während Benson, Hubbard und Turrentine langsam beginnen, Gas geben, Tempo und Gangart erhöhen bis zum Höhepunkt – besonders in Hubbards Solo.
An diesem Punkt ist die Stimmung des Albums so, dass die Party richtig in Gang kommt oder völlig außer Kontrolle gerät. Als Benson seinen Part übernimmt, voll mit gekonnten, strahlenden und warmen Arpeggios, gerät alles aus den Fugen. Butch Cornells "Sunshine Alley" ist ein solides, funky-grooviges Stück, Schrittmacher sind hier die Orgel und die Doppeltaktnoten von Kaye. Turrentine und Hubbard übernehmen die Melodie und improvisieren meisterhaft, nun kann man dem Stück wirklich nicht mehr das Label Blues anheften und die Drehzahl wird noch weiter erhöht. Die große Überraschung ist aber das letzte Stück, gespielt mit dem größten Drive und tiefstem Bauchgefühl seit John Coltranes "Impressions". Turrentine fühlt tief in seinem Saxophon, produziert ein wundervolles Legato auf seinem Instrument – und das ist beachtlich. Der Bass von Ron Carter fließt durch die modalen Zwischenspiele, dabei wird die Basis geschaffen für die wundervollen Intervall-Fantasien von Benson und Smith, die durch harmonische Überleitungen – vom Zusammenspiel bis in die Solos – eine Serie von Harmoniebrücken bauen. Es ist schwer zu glauben, dass dies Turrentine ist und doch könnte es niemand sonst sein.
Wenn es Jazzfans gibt, die an Turrentine nach seiner Zeit bei Blue Note interessiert sind, und das sollten sie, dann sorgt diese LP für größte Zufriedenheit.
Freddie Hubbard (tp); Stanley Turrentine (ts); Lonnie Liston Smith (el-p); Butch Cornell (org); George Benson (g), Ron Carter (b), Billy Kaye (dr); Richard "Pablo" Landrum (cga)
Sida 1
1. Sugar
2. Sunshine Alley
Sida 2
1. Impressions
2. Gibraltar