Nina Simone Sings The Blues

Både i sitt privata och offentliga liv visste Nina Simone alltid exakt vad hon inte ville. Ibland klagade hon på sina älskare för deras bristande kvaliteter, och då och då fick publiken sin beskärda del av hennes ilska. Andra gånger ställde hon in framträdanden med kort varsel och skällde ut showbranschen. Musikaliskt, med rötterna i gospel, sökte hon en balans mellan jazz och pop tills rockfans under 1960-talet krönte henne till "Soulens översteprästinna" (en LP-titel).

Under sin mest produktiva period skapade hon även detta bluesalbum, som går emot tidens strömningar genom att inte satsa på stora ensembler eller överdriven elektrifiering. Istället omfamnar Simone en enkel och vacker altstämma, inbäddad i mjuka orgelklanger och pulserande, men aldrig tunga rytmer.

Den till synes enkla titeln Sings The Blues är ett löfte om laddad spänning och rå äkthet inom en genre som för varje svart musiker representerar både början och fulländningen av all musik. Denna återutgivning av originalet markerar på ett djupt sätt Simones livsverk, mer än någon noggrant sammanställd samling någonsin kunde, och det blir särskilt betydelsefullt inför vad som skulle ha varit hennes 70-årsdag i februari 2003 och hennes plötsliga död i april samma år.

Nina Simone (piano, sång)
Rudy Stevenson (gitarr)
Eric Gale (gitarr)
Ernest Hayes (orgel)
Bob Bushnell (bas)
Bernard Purdie (trummor)

Inspelad: 1967 av Ray Hall och Mickey Crofford i RCA Victor's Studio B, New York
Producent: Danny Davis

Texten ovan är översatt, klicka här för att visa originaltexten.

Sida 1
1. Do I Move You?
2. Day And Night
3. In The Dark
4. Real Real
5. My Man's Gone Now
6. Backlash Blues

Sida 2
1. I Want A Little Sugar In My Bowl
2. Buck
3. Since I Fell For You
4. The House Of The Rising Sun
5. Blues For Mama