Bättre - Sämre

Det råder ibland en viss oreda i begreppen "bättre" respektive "sämre". Så här ser jag på saken.

När man gör förändringar i sin anläggning så är det ofta man kommer till resultatet "Olika men inte nödvändigtvis bättre".

Hur skall man då veta om det är bättre eller bara annorlunda? Ja olika människor har kanske i detta fall olika uppfattning. Jag anser att det inte nödvändigtvis är sämre om det låter illa... Inte heller att det nödvändigtvis är bättre om det blir luftigt och lättlyssnat...

Jag menar så här: Man lyssnar ofta efter om ljudet är luftigt, rått och elakt, mjukt, basrikt eller bumpigt, torrt, akustiskt osv.

Ibland får man intrycket att det alltid skulle vara bättre om det är luftigt. Jag tycker inte det. Luftigheten måste finnas på inspelningen. Rumsakustiken måste finnas i inspelningen osv.

Alltså: Låter det bättre men man kan avgöra att det är en försköning som inte finns på inspelningen så är det fel - ett slags distorsion. För mig är det optimala att försöka få fram allt som finns i inspelningen - inte att få "så bra ljud som möjligt".

Det senare ger endast en färgad anläggning - det förra en anläggning som kan spela allt, men som låter bättre om inspelningen är bra!

Likaså om det låter sämre om man gör en förändring. Finns råheten, elakheten eller vad det nu är i inspelningen? Finns den kanske någon annanstans i anläggningen? Är det verkligen så att det är den förändring som görs som orsakar försämringen? Eller är det så att den i stället plockar fram det som finns någon annanstans?

Om det är ett tillägg till inspelningen som kommer genom förändringen så är det dåligt men är det så att det låter sämre för att det förra innebar en maskering så är det faktiskt en förbättring att det låter sämre!

ALL färgning är fel och en slags distorsion!

Det effektivaste sättet för mig att komma fram till om det är rätt eller inte i de fall jag är osäker, är att långtidstesta.