Ett ganska okänt fenomen är kvalitetsskillnaderna på kompaktskivor tillverkade i olika länder. På LP-tiden var man ju van vid att alltid försöka få tag i USA-graveringar och pressningar. Av gamla Decca var det England som gällde osv. Jag hörde till dem som i min enfald trodde att åtminstone detta fenomen var något som nu kunde förpassas till historieboken. Ettor och nollor borde vara ettor och nollor oavsett i vilket land man gjorde skivan.
Ack vad jag bedrog mig. Har du "The Wall" med och av Pink Floyd? Titta på CD:n var den är gjord. Har du otur är den "Made in W Germany". Det togs också in en hel del "Made in Japan" till Sverige. Japan-skivorna har bättre och renare basåtergivning och renare diskant än de tyska. Dynamiken är också högre.
Är texten på boxens ryggsida tryckt med rött KAN det vara en USA-utgåva. Läs på skivan. Har du en sån kan du få dina vänner med tyska och japanska "The Wall" att tro att din anläggning är mycket bättre än deras. Det är en helt annan mix.
Diskanten är lite grann lyft till det bättre. Basen är klippfast och dynamisk till skillnad från de båda andra pressningarna som i jämförelse låter som återgivna genom en riktigt dålig gammal svampig rörförstärkare. Distorsionen är överlag betydligt lägre.
Tag bara inte med ditt ex av The Wall- hem till kompisarna för då blir du avslöjad...
Bättre från USA
Gillar du Michael Jackson? Gå raskt och köpt ex "BAD" importerad från USA. Du kommer att bli förvånad över hur bra din anläggning helt plötsligt låter. Inspelningen har fått lovord i USA för att vara välinspelad - något som jag tidigare inte riktigt hållit med om.
Aretha Franklins dubbel LP/ CD "Amazing Grace", en underbar gospelplatta, är "dubbelt så bra" i USA-version. För att inte tala om Fleetwood Macs "Tango In The Night". Jag har alltid trott att den var lite vass och säckig.
Nästan alltid är det så att skivor importerade från USA låter bättre än motsvarande skivor utgivna i Japan och betydligt bättre än de europeiska utgåvorna. Och detta även om tillverkningen av skivan skett i t ex Tyskland. Undantaget är viss klassisk musik inspelad i Europa där de europeiska utgåvorna någon gång kan vara bättre.
Vari består då skillnaderna?
Ja, USA-utgåvorna har bättre dynamik ett renare ljud/lägre distorsion. Det låter som om du bytt upp dig på anläggning ett snäpp helt enkelt.
Varför?
Vad detta beror på rent tekniskt är lite svårt att veta. Kanske är det så enkelt som att man gör sig lite större besvär för att det ska bli bra.
Hur hitta den?
Hur känner man då igen en USA-CD och hur får man tag i den?
Vissa USA-CD levereras i pappkartonger som är dubbelt så höga som en CD-box. Hälften är luft - troligen beroende på mindre stöldrisk och lättare skyltning. Ser du alltså en CD i sådan kartong är chansen stor att den kommer från USA.
Ett annat tecken är att ryggtexten på många CD är tryckt i rött i USA och i svart i Europa. Detta är dock inget säkert tecken, eftersom det även finns röd ryggtext på europeiska CD och svart på amerikanska. Men det är alltid en signal att titta efter. På t ex Atlantic är chansen stor att röd text är USA. Amerikanska CBS verkar alltid vara tryckta med röd text, men ibland gäller detta även japanska CBS.
Alltså sammanfattningsvis: Det finns bara ett bra sätt att ta reda på sakernas tillstånd - Läs på skivan. Där står det så gott som alltid om den är gjord i något annat land än USA, ibland gömt i gravyren inne på den genomskinliga ringen i skivans centrum. Av någon anledning skriver man inte alltid ut USA på de CD som är tillverkade där. Tillverkningsland står däremot nästan alltid om det är något annat än USA.
Står det ingenting och det är en skiva som kan ha sitt ursprung i USA är med andra ord chansen att det är USA-pressning mycket stor (du kan givetvis alltid fråga expediten...).
Var hitta den?
Du kan hitta USA-CD i många av de skivaffärer som är intresserade av bra musikåtergivning. De dyker upp där man minst anar det. Bara står där i hyllan och ser ut som vilken annan CD som helst. Fråga efter dem, så kanske de dyker upp snabbare än du anar.
|